I denna bok står vetenskapsmannen och kärnkraftsmotståndaren Hannes Alfvén i centrum. Men det är ingen vanlig biografi, utan det är också en kulturhistorisk skildring av synen på teknik och vetenskap i 1900-talets Sverige. Här tecknas en framtidstro som fick sitt symboliska uttryck i konst och arkitektur, men här hörs också kritiska röster från till exempel Harry Martinson och Karl-Birger Blomdahl.
Alfvén blev redan i unga år en uppskattad forskare i Sverige, men utomlands var hans teorier omstridda. Först sedan de hade bekräftats av rymdforskningen på 1960-talet fick Alfvén sitt internationella erkännande, och han erhöll Nobelpriset i fysik 1970.
Länge var han en varm förespråkare för kärnkraft, men under 1960-talet blev han dess främste kritiker. Alfvén bröt definitivt med det Tekniksverige som burit upp hans verksamhet när han 1980 avsade sig ledamotskapet i Ingenjörsvetenskapsakademien. Hannes Alfvéns ihärdiga varningsord om atombombshotet har under senare år fått en skrämmande aktualitet.
Svante Lindqvist är f.d. riksmarskalk och professor i teknikhistoria. Han skapade Nobelmuseet och var dess förste chef. Lindqvist har forskat och undervisat vid universitet i USA, Storbritannien och Japan. Han är ledamot av flera svenska och utländska akademier, bl.a. hedersledamot av Konstakademien. År 2020 blev han hedersdoktor vid KTH.
"Får tolkningar vara så här prövande och resonerande? Kan historievetenskap se ut så här? Ja, uppenbarligen kan den det. [...] Härigenom framträder historiens öppenhet och erkännandet av denna sätter en grundton i boken som, tillsammans med Annalesskolans tidsrytmer, ger ett mångbottnat ackord." / David Larsson Heidenblad, Tidskriften Respons
Inb. / ill. / ca 700 s. / ISBN 978 91 8906 575 8 / september 2023