Folksagan i Sverige, del II
Folksagan i Sverige i tre fristående delar är det mest omfattande verk om folksagan som utgivits i Sverige på 65 år. Verket är en guldgruva för lärare, berättare, förskollärare, hembygdsforskare och alla andra berättarintresserade som vill finna nya sagor att berätta och få en bakgrund till sagoberättandet i Sverige. Sammanlagt återges och kommenteras runt 1000 sagor. Verket utges i samarbete med Sagomuseet i Ljungby och Vislanda hembygdsförening, i samband med 200-årsminnet 2018 av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius födelse.
I denna volym möter läsaren 30 berättare av folksagor ordnade kronologiskt efter födelseår. Här ingår romska och samiska liksom resandefolkets berättare. Här framgår varje berättares biografi och repertoar. Framställningen täcker in, drygt, de senaste 100 åren och man kan se hur berättartraditionen i Sverige har förändrats. De folkrörelser som växte fram i slutet på 1800-talet behövde andra berättelser än bondesamhällets folksagor. Ironiskt nog har det blivit så att det är först när de främsta berättarna redan är borta som forskarna riktar sitt intresse mot dessa traditionsbärare snarare än mot själva texterna. Historiken går ända fram till de senaste decenniernas renässans för muntligt scenberättande inom ramen för den framväxande berättarrörelsen.
Per Gustavsson är sagoberättare och författare och en förgrundsgestalt i de senaste decenniernas berättarrörelse. Bosatt i Bjärnum i norra Skåne. Ulf Palmenfelt är professor em. i etnologi och folkloristik vid Uppsala universitet, campus Gotland. Författare till en rad böcker i sitt ämne och bosatt i Visby.
Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har beslutat vilka pristagarna är för 2018, och där hittar vi bland andra Per Gustavsson och Ulf Palmenfelt "för det omfångsrika trebandsverket Folksagan i Sverige, en guldgruva för såväl den sagointresserade allmänheten som forskare intresserade av de folkliga berättartraditionerna."
Länk till deras hemsida!