Att utveckla det offentliga rummet
Staden tillhör medborgarna, men överallt måste människor värja sig mot de kommersiella in-trycken, som ständigt uppmanar till konsumtion. I Den demokratiska staden går Hjort igenom reklamens inverkan på stadens miljö och liv. "Om demokrati behöver man berätta i det offentliga rummet", skriver hon.
Hjort uppehåller sig vid tilltal som används, tar upp exempel och analyserar vad det betyder. Vad kan erbjudas som alternativ, av andra röster än just reklamens budskap? Vems drömmar är det som styr Stureplan och vilka värden är det som kommuniceras? På vilket sätt tillämpas segregering i stadsmiljön? Och var finns den enskildes stämma i allt brus? Vem tillhör utrymmet i tunnelbanan och på bussarna, i väntsalarna och på perrongerna?
Hjort går igenom kulturinstitutionernas verksamhet och uppdrag – och diskuterar vad mer de kan göra för att i det offentliga rummet berätta om varför de är viktiga i en demokrati. Kultur-institutionerna borde kunna göra mer och vara en aktiv part i stadsplaneringsarbetet. Hjort skriver likaså om parkernas och grönområdenas roll i den alltmer förtätade och marknadsstyrda staden. Hon tar med läsaren på en cykeltur till några ytterstadsområden och visar på att dessa inte enbart är shoppingcentra och sovstäder som berättar om segregation utan är platser med mångskiftande potential.
Den demokratiska staden är en stridsskrift om rätten till staden, om behoven av att tänka och samtala om vad vi egentligen gör med staden.
Madeleine Hjort är författare och debattör med konstens betydelse i samhället som specialitet. Hon har en lång verksamhet bakom sig i samband med dansens betydelse, konstarternas roll på högskolor och universitet etc. Hon har utgivit en rad böcker om samhälle, undervisning, konstens roll etc. Bosatt i Stockholm. Senast utkom en ny utökad upplaga av hennes bok Konstens betydelse.
