Svartsyn och humor

190 kr
Om Hjalmar Bergman och Sven Delblanc

Hjalmar Bergman och Sven Delblanc är två av våra främsta författare. De finns dessutom många likheter dem emellan, både på det litterära och det livsåskådningsmässiga planet. Det har dock inte gjorts någon djupare studie eller jämförelse av dessa två författarskap varför Sven Delblancsällskapet och Hjalmar Bergman Samfundet bestämde sig för att sammanföra "sina" båda författare. Det resulterade i ett heldagsseminarium på ABF i oktober 2012 vilket nu presenteras i bokform.

I boken skriver ett antal forskare om en rad intressanta kopplingar mellan Hjalmar Bergmans och Sven Delblancs författarskap. Författarskapen belyses ur olika synvinklar och ett stort antal beröringspunkter pekas ut. Lars Ahlbom skriver om deras barndom och bakgrund, som visserligen var av olika social karaktär, men med gemensamma inslag. Uppväxten satte varaktiga spår och utgjorde grogrunden för den pessimism som möter hos såväl Bergman som Delblanc. Sten Wistrand diskuterar de båda författarnas livssyn utifrån begrepp som tragedi och misantropi, medan Claes-Magnus Hugoh belyser den i ljuset av deras gemensamma inspirationskälla Fjodor Dostojevskij. Lars Lönnroth skriver om Bergman och Delblanc som Amerikafarare, han var kollega med den senare på Berkeley. Bergmans och Delblancs språkliga mästerskap och stora stilistiska spännvidd visar sig också i deras korrespondens, vilket Kerstin Dahlbäck och Lars Ahlbom visar i sina texter om Hjalmar Bergman respektive Sven Delblanc som brevskrivare. Åsa Mälhammar analyserar i sin studie hur konsten och konstnärskapet tecknas i Sven Delblancs roman Ifigenia och jämför med bilden av konstnären som den kommer till uttryck i Bergmans Clownen Jac. Hans-Göran Ekman jämför Delblancs Prästkappan och Bergmans Herr von Hancken.

Boken är disponerad i två block. I det första återges de olika seminariebidragen och i det andra publiceras ett antal svåråtkomliga texter av Sven Delblanc om Hjalmar Bergman.

Tillbaka till toppen