Äkta och oäkta förfalskningar

250 kr
– en konstskatt i polishusets källare

I juli 1978 bröt sig någon in i Slottsvillan i Huskvarna. Bland annat stals en oljemålning av Bruno Liljefors. Målningen återfanns aldrig, men genom tips fann polisen istället runt 300 konstverk, gömda under golvplankor och i låsta garderober. Det största enskilda beslaget av förmodat förfalskad konst i svensk kriminalhistoria var ett faktum.

Zorn, Picasso, Rembrandt, Carl Larsson, Matisse, van Gogh och många fler välkända svenska och internationella mästares och konstnärers namn stod på tavlorna. Men hade dessa verkligen själva hållit i penseln? I den påföljande rättegången konstaterades att åtminstone 112 tavlor var förfalskade. Dessa skulle egentligen ha bränts och då hade historien varit slut. En möjlighet att bevara verken i undervisningssyfte dök dock upp och idag finns den ovanliga samlingen kvar i det gamla polishusets källare i Jönköping.

Målningarnas kvalitet varierar stort, men några av förfalskningarna är skickligt utförda och hade prytt vilket rum som helst. Om de bara varit äkta.

Här berättas historien om det intressanta rättsfallet, de förfalskade konstverken, experternas konsthistoriska analyser och hur samlingen bevarats. Naturligtvis återges också många av tavlorna i boken.

Antikrundans konstexpert och galleristen Claes Moser har skrivit ett informativt företal. Heléne Anderson, tidigare kriminalinspektör med inriktning på konstförfalskningar och själv konstnär, svarar för bokens förord.

Carl-Johan Svensson är fil.dr i didaktik och arbetar som lektor i historiedidaktik vid Jönköping University.

 

 
Tillbaka till toppen