Varför var det så tyst i släkten om Eva Brita Järnefors morfar, mannen som både var folkskollärare och byns bönpräst? Dödssjuk och övergiven bryter hennes far ett tystnadslöfte och över hans läppar kommer en osammanhängande berättelse om sexuella övergrepp. Eva Brita Järnefors börjar söka efter sanningen, både som barnbarn och som journalist. När hon efter idogt letande hittar dokument från rättsprocessen har de precis blivit fria från sekretess, 70 år efter att handlingarna begåtts.
I
Folkskollärarens bekännelse har författaren tagit väl vara på detta historiskt värdefulla material. Här berättar hon inte bara en stark, sorglig och spännande familjehistoria; läsaren får också en idéhistorisk skildring av ett ämne som tidigare dokumenterats i ringa omfattning. Hur såg juridik och rättspsykiatri på sexualbrott under 1930-talet? Med skarp blick för detaljer beskriver Eva Brita Järnefors samhällets försök att utreda, förstå och hantera dessa brott. Och dessutom: Vad gör en familjehemlighet med de släktingar som tvingas leva med den?
Boken är illustrerad.
Eva Brita Järnefors är journalist och författare. Hon skriver om politik och psykologi och var chefredaktör för Psykologtidningen 1993–2013.
___
"I sin bok gör Eva Britta Järnefors en omfattande idéhistorisk skildring av hur juridiken och rättspsykiatrin såg ut på sexuella ofredanden på 1930-talet, och trots att det ligger nästan ett sekel mellan då och nu menar Eva Britta Järnefors att skillnaderna inte är så stora." (...) Boken är "inte bara en uppgörelse med den egna familjehistorien, utan en i många avseenden viktig redogörelse för bygdens förflutna. Inte minst är det en allmängiltig skildring av hur familjehemligheter, skam och tystnad lämnar spår i generationer." – Esther Arndtzén, Västerbottens-Kuriren 2023
"Boken är både intressant och berikande. [...] Själv var jag på tältmöten under barndomen. Jag fick en upplevelse av hur det möjligen kan ha varit. Spännande med den sociala hierarkin i bygden. Man får också en insikt i hur begränsad skolans utbildning var och hur lite man pratade om känsliga saker inom familjerna." – Bengt Lundström, musiklärare på Kulturskolan i Stockholm.