Människan behöver magin och det magiska tänkandet; det hjälper oss att uthärda och behålla hoppet. Det magiska tänkandet ger tillförsikt och bidrar till att man inte tappar fotfästet. Det kan ha samma funktion som religionen. Historiskt sett har det hjälpt människor att stå ut med svält och ofärd.
I denna bok behandlar författaren de magiska föreställningar vi haft om födan och dess anskaffning. Magi som på ett antingen positivt eller negativt sätt påverkar födan, men även magi där maten och drycken i sig själva utgör trolldomsmedel, som fallet ofta var i exempelvis den folkliga läkekonsten. Man åt sig frisk. Eller sjuk, om någon på ett ondskefullt sätt manipulerat med maten. Äpplen, bröd och salt var inslag som kunde tillskrivas särskild betydelse.
Historiskt har många föreställningar gällt för födan, råvarorna och själva måltiden. Det fanns även en lyckomagi kring åkerbruk, djurskötsel, fiske och jakt. Man tog till magiska knep för att styra utvecklingen åt det håll man ville.
Särskilt viktiga tillfällen där magi haft stor betydelse när det gäller mat och dryck är vissa måltider, som t.ex. arrangemangen kring julfirande, bröllop och begravning, som ju i sig själva är ett slags riter. Där växelverkar magin med religiösa föreställningar.
I kapitlen Årets gröda, Husdjuren, Jakten, Fisket, Magiska måltider, Påskägg, Om sommaren, I juletid, Magiska bröllopsbesvär, Trolldom för bröd berättar Schön engagerat om folkets seder och bruk med magin och maten/drycken i fokus.
Ebbe Schön är etnolog, forskare, författare och tv- och radiomedarbetare m.m. med många böcker om folkliv och folktro på sin lista. Senast skrev han Gårdstomtens långa liv (2014)
Håkan Ljung är konstnär och illustratör i Dagens Nyheter.
