Gunnar Hirdman var en av de klassiska folkbildarna i ett Sverige som till stora delar försvunnit. För de initierade förknippas hans credo och verksamhet snarare med studier än propaganda, liksom med uttrycket »åsikter – insikter«.
I sitt tänkande förenade Hirdman socialism och humanism. Han hade ett starkt intresse för livsåskådningsfrågor liksom för de stora samhällsfrågorna, världspolitiken och ideologiernas betydelse. Snarare detta än för partipolitiken, vilket vissa hävdar var tur för Per Albin Hansson – social­demokraternas ledare och även statsminister. Hirdman var lojal, men självständig.

Som något av »en röd tråd genom hans diskussion går betoningen av att arbetarrörelsens bildningsarbete innebär seriösa studier och inte får vara propaganda för någon bestämd ideologi«, skriver bokens författare. I Hirdmans ögon fick bildningsarbetet aldrig bli enbart förströelse eller tidsfördriv. Det skulle istället ge ett reellt innehåll och »ökad förmåga« i människors liv.

»Utbildning ger färdighet – bildning ger värdighet« är en betecknande formulering av Hirdman. Han ville även gärna se släktskapet mellan akademisk bildning och fri, frivillig bildning.

TILLBAKA | BESTÄLL BOK