Allt fler svenska barn beskriver oro, livsleda, sömnsvårigheter och smärtsymtom. De mår sämre än barn i andra länder. Varför? Paradoxalt nog finner författarna förklaringar till denna negativa utveckling i det goda samhällets ambitioner.

Psykiatern Werner Silfverskiöld ger här en handledning för behandling av enkla fobier, minnet av enstaka traumatiska upplevelser och en rad neurotiska tillstånd.

Dansen är i grunden kommunikativ, något som är till stor hjälp i arbetet med dansterapi där relationen och det möte som uppstår mellan terapeut och klient är central.

Hälsa är balans. Om förhållandet mellan läkekonst och tibetansk buddhism. Författaren har talat med tibetanska läkare och lamor och följt tibetanska läkares arbete i Sverige, Nepal, Indien och Tibet. I fokus står frågor om buddhismens världsbild, etik och kunskapssyn.

Stora, starka män springer inte till doktorn. Inte ens när det är nödvändigt. De sticker hellre huvudet i sanden och mumlar ”det går över”. <br/><br/> Citatet fångar en av våra mest spridda föreställningar om manligt sjukdomsbeteende i populärkulturella sammanhang. Nämligen föreställningen om den manliga strutssjukan! En annan oft a återkommande bild är den om den hypokondriske mannen. Mannen som när han får över 37 grader i temperatur uppfattar det som en nära-döden-upplevelse. Uppmärksamheten kring den manliga ohälsan har under senare år ökat påtagligt. Och den manliga hälsan har blivit kommersiellt gångbar. Utifrån annonsmaterial, tidningsartiklar, sjukdomsbiografi er och kriminalromaner analyseras här de populärkulturellt gestaltade föreställningarna om manlig ohälsa och manligt sjukdomsbeteende. Det är en djupt problematisk och delvis komisk bild som framträder, där männen tillskrivs rollen som det svagare könet.

Psykoanalytikern och poeten Else-Britt Kjellqvists fjärde och avslutande del av den kvartett som inleddes med Rött och vitt, följd av Glöd i mörker och Döda fåglar flyger inte. Här rör det sig om det bortträngdas återkomst i form av skam respektive ande. Hon tar upp ämnen som Psykoterapi eller själavård?, Man och kvinna i kärleksakten, Djävulen och våra psykiska försvar.

Det är den ökade stressen och pressen i arbetslivet idag som är den främsta orsaken till att sjukskrivningarna ökat – inte att folk fuskar mera. Ett pressat arbetsliv kräver sina offer, rationaliseringar med uppsägningar och hot om nedläggningar eller utflyttning pressar de anställda. Dessa dimensioner tappas lätt bort i debatten om ”fusket” med socialförsäkringen. Därav denna bok.

Vad händer när man åldras? Vad är naturligt och vad bör man vara uppmärksam på? 22 specialister skriver om sin syn på åldrandet. Vad som är oundvikligt respektive vad man kan göra för att ta vara på den positiva tid som åldrandet kan innebära.

Finns det någon gräns för det mänskliga? Är inte alla människors handlingar, oavsett graden av grymhet, mänskliga? Det omänskliga hör till människan - står vi ut med den tanken? Här står begreppet skuld i förgrunden. Överlevnadsskuld, omedveten, verklig, fantiserad, existentiell, omnipotent, vulgär, perverterad, utebliven skuld och O-skuld - den oskyldiges, offrets och den olyckliges skuld. Det är genom att vidkännas och bära vår skuld som vi kan nå vår bestämmelse, menar författaren. Andra företeelser förbundna med existensen som berörs är öde, ideal, ansvar, lidelse, sanning, lögn, ensamhet, längtan, integritet, förtvivlan och frihet. Else-Britt Kjellqvist skriver utifrån den horisont som är hennes - poetens och psykoanalytikerns. Boken har sin grund i erfarenheter som är både mänskliga och omänskliga. Med obönhörlighet leder resonemanget fram till frågor om det icke-mänskliga - det osynliga bortanför alla gränser. Else-Britt Kjellqvist är författare och psykoanalytiker. Hon har tidigare utgivit bl.a. de fyra diktsamlingarna "Lögnen har ögon", "Jordmannen", "Faller handens skugga" samt "Ditt ansikte bland öarna". 1993 utkom "Rött och vitt - om skam och skamlöshet" och 1997 kom "Glöd i mörker - konstnärssjälen, skapandet och psykoanalysen".

Andra omarbetade upplagan Hur upplever människor med grav utvecklingsstörning sin tillvaro? Hur är det med deras livskvalitet? Har vi andra någon möjlighet att förstå eller kommunicera med gravt utvecklingsstörda, människor som saknar ett muntligt språk? I "En gåtfull verklighet" står dessa frågor i centrum. Utifrån intervjuer med föräldrar och vårdare till gravt utvecklingsstörda tecknas en bild av hur våra kunskaper om andra, som har andra livsvillkor än vi, formas och utvecklas. Boken kommer därmed att bli en betraktelse över livsbetingelserna för personer med stora intellektuella begränsningar och samtidigt en diskussion kring allas våra möjligheter att i djupet förstå varann. Ragnar Furenhed är filosofie doktor och verksam vid Linköpings universitet.

Den estetiska kirugin har på kort tid blivit en del av våra vardagliga samtal och fått stor plats i olika populära medier. I den här boken analyseras hur den estetiska kirurgins företrädare och andra lyckats formulera de nya metoderna för kroppsförändring så at de framstår som möjliga, rimliga och meningsfulla för den moderna människan.

Boken behandlar normer och praktik i Grundskolans idrottsundervisning 1962–2002. Björn Sandahl har forskat om skolgymnastikens betydelse och framväxt.

Polio, spetälska, pesten, syfilis, kolera, spanska sjukan, dövhet och vänsterhänthet. Här får vi övergripande kunskap om sjukdomar och fuktionshinder. Boken tar upp inte bara medicinska aspekter utan även sociala och kulturhistoriska faktorer.

Samlingen börjar där avgrundsmörker och tomhet råder och slutar vi den punkt där skaparkraften förenas med den andliga kraften. Ett omtumlande bidrag till det eviga samtalet om konsten, konstnärerna och skapandet

Ordet integritet har en positiv värdeladdning. Det används fl itigt i både politiska och juridiska sammanhang och det anses självklart att människors integritet bör respekteras. Det kan t.ex. gälla en människas rätt till en privat sfär också när hon ligger inlagd som patient på ett sjukhus.

Skolan är vårt samhälles största kulturinstitution, skriver Skolverket. Men på vilket sätt formar konstarterna sin del i den kulturinstitutionen? Madeleine Hjort belyser och diskuterar dagens skola med återblickar på medeltidens och renässansens kunskapssyn.

Den schizoide ledaren, den aggressive chefen och mystikern inom organisation är några personlighetstyper som här analyseras. Det handlar om de ledare som vi befolkar vår inre scen med, idealiserade föräldragestalter som skyddar oss mot lidande och ensamhet. Men det sker till priset av vår integritet ett eget liv. Ny, utökad utgåva.

Detta är en unik bok om hur det är att leva som blind. Karlsson och hans medarbetare har undersökt hur blinda människor upplever sin vardag, alltifrån hur det är att identifiera objekt, deras upplevelse av rummet, av hur det är att orientera sig och förflytta sig, till deras kroppsupplevelse och sociala erfarenheter av hur det är att leva som blind i en värld dominerad av seende, och för vilka synen vanligtvis upplevs som det dominerande sinnet. Boken hjälper oss att bättre förstå vad det innebär att leva utan tillgång till synsinnet. Systematiskt och noggrant speglas de blinda personernas upplevelser, i syfte att just beskriva blinda personers upplevelser ur deras eget perspektiv. Blinda upplever att de kan göra sig en bild av t ex en ölburk, men inte av månen eller himlen. Hur ska man förstå detta och hur kan man göra det begripligt? Kan blinda förstå vad "utseende" är? Och hur vet man att man är blind om man aldrig har sett? Som seende tänker man sig kanske att vetskapen om att vara blind grundar sig på upplevelsen av ljus och mörker, men denna föreställning utmanas då man beaktar hur blinda personer själva beskriver hur de kom att förstå att andra personer ägde en förmåga till syn som de själva saknade. Som läsare får man också en god inblick i hur utmanande men även smärtsamt det kan vara att sakna synen i vårt samhälle. Känslan av att bli reducerad till sitt synhandikapp är en mycket vanlig erfarenhet för blinda människor. Den här boken erbjuder en läsupplevelse både för dem som arbetar med eller på annat sätt kommer i daglig kontakt med blinda personer, och även för dem som inte har eller har haft kontakt med blinda. Bokens förtjänst är inte bara att vi bättre kommer att förstå vad det innebär att vara blind, utan den hjälper oss också att bättre förstå vad det innebär att ha tillgång till synen, hur det är att leva som seende. Gunnar Karlsson är docent i psykologi, verksam som forskare vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Är leg. psykolog och psykoanalytiker med privat verksamhet. Han har publicerat en avhandling och flera vetenskapliga arbeten inom fenomenologi och blindforskning.

Allergi är en åkomma/sjukdom som blir allt vanligare i Sverige i alla åldrar. Här granskas allergiers kulturella uttryck och de medierade bilderna och berättelserna kring vad allergi innebär.

Säters sjukhus verksamhet har länge fungerat som behandlingshem för mentalt sjuka. Här kan man följa psykiatrins utveckling och metodernas förändring. Behandlingarna har genom åren uppmärksammats, särskilt genom Barbro Sandins syn på patienter.

Om vad som händer när de sexuella behoven hos utvecklingsstörda blir otillfredsställda och resulterar i självdestruktivitet och aggressivitet. Råd om förhållningssätt i olika situationer. För baspersonal inom omsorgen, kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, lärare inom särskolan m.fl.

När möter människan medicinen? Det sker varje gång en individ söker sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp med sina besvär. Denna antologi fokuserar på kommunikationer mellan människor och mellan olika kunskapstraditioner i vården, patientens förståelse av diagnosen, och på den nya medicinska teknologins konsekvenser för människor i deras dagliga liv .

Elva författare med olika bakgrunder ger sin syn – eller sin röst – på dans och danspedagogik. De har alla mångårig erfarenhet och omfattande kunskaper inom dansområdet. Jannie Berggren, Birgit Boman, Erna Grönlund, Gunnel Gustafsson, Lilian Karina Vàsàrhelyi, Margareta Liljegren, Bert Persson, Gun Román, Elisabet Sjöstedt Edelholm, Anna Karin Ståhle och Anna Wigert.

När man känner sig löjlig, bortgjord, oduglig, osynlig, då är det skammen som talar. Talet tystnar. Ögonkotakt med andra blir outhärdlig. Vi kan inte tala om skammen, den lever sitt eget liv men kan ändå inverka ödesdigert på våra. Här undersöks skammens natur. Else-Britt Kjellqvist sätter ord på skamkänslorna, konfronterar det som ingen vill känna och ingen vill tala om.

Om vuxna män och kvinnor som uttrycker sin sexualitet i vad man kallar avvikande beteenden. Att t.ex. blotta sig för främmande kvinnor i en park eller att i smyg kika på någon som klär av sig kan för en utomstående verka besynnerligt. Psykoterapeuten Eva Hedlund har undersökt de bakomliggande drivkrafterna, i personens levnadshistoria, i hans inre värld.

Något har hänt i det svenska samhället. Alltför många klarar inte av kraven från privatliv och arbete. En sjättedel av statsbudgeten består av olika former av sjukersättningar. Vad beror det på? Hur kan vi ändra på den dystra statistiken? För att få ett bättre samhälle gäller det att hitta den nödvändiga balansen mellan att vara och att göra.

»Att man alltid ska behöva vänta på dig!« De misshandlas psykiskt, nedvärderas och kritiseras överallt. De opunktliga. Psykiatern Werner Silfverskiöld diskuteras här olika orsaker till fenomenet. Samtidigt ger han en efterlängtad moralisk upprättelse åt alla som har svårt att komma i tid.

En bok om naturläkekonstens historia, dess pluralism, spridning och arv. Fokus på schweiziske läkaren Bircher-Benner vars inflytande under tidigt 90-tal var stort, men bortglömt.