"Hans personlighet var icke smidd af det
karolinska stålet och karaktärens
svagheter ej obetydliga."  (Annerstedt)

Carl Gyllenborg levde 1679–1746. Han var greve, ämbetsman och politiker. Riksråd från 1723. Det var under den första hälften av den så kallade frihetstiden, som i själva verket inte var så fri, som hattpolitikern Carl Gyllenborg satte sina viktigaste avtryck i den svenska historien. Man kan betrakta honom som vår första moderna partiledare.

Han har inte blivit lika uppmärksammad som många andra av den tidens statsmän, mycket p.g.a. att många inflytelserika historiker tagit heder och ära av honom. Han har framställts som en lömsk ränksmidare. Motståndarpartiet Mössorna spred t.o.m. elaka nidvisor om honom, som i pamfletten Sagan om fru Ramfrid. I den berättas hur den ondsinte Jarl Slemme på Agnefit (Gyllenborg) våldförde sig på fru Ramfrid (friheten) som förut haft en god förmyndare i Hjalmar hin gode (Horn), ty denne ville "leva med lag och späkt bland sina underhafwande". Men det var under Gyllenborgs ledning som Sveriges första egentliga partisystem bildades och den frihetstida parlamentarismen bröt igenom 1739. Även i internationellt perspektiv var detta en märklig utveckling i och med att partierna i ständerriksdagen verkligen förmådde hävda sig gentemot regeringsmakten och kunde utforma landets politik.

Han var även litterärt verksam och skrev bl.a. komedin Swenska sprätthöken (1737).

TILLBAKA | BESTÄLL BOK